Igår gick vi in i vecka 19 (18+0) känns helt overkligt! Att vakna varje morgon och när man skall ta på sig kläder så är det en jätte mage i vägen. Kommer jag någonsin vänja mig vid den? Jag bara längtar tills detta är över så att jag får träffa vårt lilla mirakel. (Lite nojig över att jag skall bli jätte jätte stor och rund, vet ju att det mesta försvinner efter förlossningen och av amningen men är nojig ändå). Mamma säger att jag kommer NOG inte bli så stor för att hon blev inte det, så hoppas jag ärvde den genen! Känns iaf rätt mysigt med rörelserna i magen och ibland kan jag faktiskt riktigt njuta av att känna att det rör sig, känner mig mycket lugnare då för då vet man att han/hon lever. Nu är det dags för mig att sova bild på magen kommer imorgon, god natt!